Vaniljbullen

Dagen har hittills varit alldeles fantastisk! Tog en lång promenad ner till älven, och njöt av solen och det vackra vädret. Lyssnade på musik och kände mig hoppfull, inspirerad och frisk.

Jag insåg också, att jag mer och mer vågar berätta för folk om min ätstörning. Jag vågar säga att jag har haft en ätstörning. Jag skäms inte så mycket för det längre. Och folk behandlar mig inte annorlunda för att de fått veta att jag varit sjuk. Och ju fler jag berättar för, ju ärligare och ju öppnare jag är - desto svårare blir det att falla tillbaks in i sjukdomen.

Visst tänker jag knasigt ibland, och visst påverkas jag ibland allt för lätt av min omgivning - men jag tror nog att det hör livet till. Jag kan hantera de där sakerna, för det mesta. Jag kan ta avstånd från personer och sammanhang som påverkar mig negativt och jag kan med lite vilja tvinga in mina tankar på rätt spår när de vandrar iväg åt fel håll.

Jag känner mig frisk, och jag tänker fortsätta känna mig frisk. Det är möjligt att jag alltid kommer vara lite extra känslig. Jag kanske alltid kommer behöva vara på min vakt, och kämpa mot sjuka tankar och känslor i vissa situationer. Det kanske alltid kommer finnas sammanhang som jag behöver hålla mig undan. Jag kommer kanske aldrig kunna ha en personvåg hemma... Men..... jag måste ju få räkna mig som frisk ändå!





I går åt jag kyckling med pesto och fetaost, och en specialvariant av (hasselbacketatis) hasselbackspotatis till lunch! Megagott faktiskt!

Och i kväll lutar det åt en av de nya glassarna från gb, till kvällsmat... Ska i väg till pressbyrån senare, får se vilken glass det blir. :)