Vaniljbullen

PMDS betyder alltså premenstruell dysforisk störning, och innebär att man dagarna innan mensen kommer varje månad, blir deppig och lättirriterad och allmänt ledsen. Ungefär som PMS, fast med mer depressiva inslag.

Jag har de senaste åren märkt att jag dippar ganska rejält en gång i månaden, och C har tjatat på mig i princip varje månad för att jag ska gå till barnmorska eller läkare eller något sådant. Nu i början av januari tog jag kontakt med vårdcentralen och fick där igenom tid hos en läkare som var specialiserad på psykiatri. Han lyssnade på mig och tog mig på allvar och ställde följdfrågor och så skrev han ut en medicin som jag ska försöka ta kvällen innan mina PMDS-symtom börjar.

Medicinen jag fick utskriven heter Sertralin och är egentligen en antidepressiv medicin. Jag känner mig lite orolig inför att ta den, eftersom jag inte vet hur jag kommer reagera - men jag får väl lita på läkaren och ge medicinen en chans.

Enligt mina egna beräkningar ska jag börja ta medicinen någon gång i mitten av nästa vecka, så i början av februari kan jag återkomma med en rapport om hur jag tycker att medicinen fungerar. :)


Nu ringer visst min väckarklocka om 8 timmar och 10 minuter, så nu är det hög tid att göra sig redo för sängen.

Sov gott!