Orolig väntan...

Just nu ömsom sitter och ömsom går jag runt, med mobiltelefonen i handen och väntar...

Min vän (hon som stöttat mig genom hela sjukdomstiden), åkte in till sjukhuset i eftermiddags med huvudvärk, flimmer för ögonen och synbortfall och jag har inte hört något från henne sen dess. Egentligen tror jag inte att det är något allvarligt - men jag kan ändå inte helt släppa den oroliga känslan. Så nu går jag oroligt runt och väntar på att hon ska höra av sig och säga att hon mår bra och är hemma, typ.


Nu ska jag i väg och möta en kompis på hennes jobb, det blir en liten promenad och lite terapisnack kanske... För jag kan inte ligga och oroa mig i natt, jag måste verkligen sova - börjar jobba 7.15 i morgon och har en timmes resväg.





Kommentarer
Postat av: Johanna

Håller tummarna för din skull! Att det inte är något allvarligt med din vän, och att du fick sova gott.



Kram!

2011-01-15 @ 09:29:14
URL: http://justnuochidag.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0