Att älska sin nästa så som sig själv...?

Jag har funderat lite på vad jag egentligen ska skriva här, vad jag vill liksom och vad jag skulle må bra av... På något sätt känns det som att min väg till ett friskt liv har gått in i en ny fas. Det handlar inte längre så jättemycket om mat, utan mer om att upptäcka vem jag är och hitta en identitet utan ätstörningen.

Jag är kristen och medlem i en frikyrkoförsamling, och den senaste tiden har jag funderat ganska mycket på min identitet och som en naturlig del i de funderingarna har tankar kring relationen med Gud och mina medmänniskor funnits med... Jag tror att det är där någonstans jag behöver lägga min tid... 

Jag har funderat mycket på hur mitt liv sett ut de senaste åren, hur mitt liv som kristen har varit och på vilket sätt ätstörningen har påverkat... 


Frågan är om det är något ni är intresserade av att läsa, eller om jag ska skriva om det någon annanstans än här? Det har jag inte bestämt ännu, och det kan ju ni få vara med och påverka lite också, om ni vill... Vad tycker ni, skulle ni fortsätta läsa bloggen om den började handla om en kristen människas kamp mot en ätstörning?

 

 

Kommentarer
Postat av: Tant Malin

Jag skulle tycka det var spännande! Jag är imponerad av människor som valt något, tagit ställning. Jag är mycket mer "nja, kanske?" - mesig!



Kram

2009-09-12 @ 22:00:01
URL: http://tretusenggr.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0